Linjeansvarig, truckförare och plastare. I över tolv år har Janet Grankvist arbetat på fabriken i Örkelljunga. Under åren har hon hunnit med det mesta, och aldrig varit sen till ett arbetspass.

 

Med nästan tjugo år inom vården flyttade Janet Grankvist från Ängelholm till Örkelljunga. Eftersom hon tidigare behövt spendera många mil i bilen ville hon hitta något jobb i närheten. Jobbet blev Gille, där hon i dag varit i över tolv år.

– Det bästa är att jag kan cykla hit varje dag.

 

Janet Granqvist berättar att hon gjort det mesta på fabriken i Örkelljunga. Under åren har det även blivit några vändor till Åsljunga.

– Jag har varit på taket, jag har varit linjeansvarig, jag har varit på många olika platser.

 

För ungefär ett år sedan dök det upp en ny möjlighet som hon inte var sen att hoppa på. Det handlade om ett jobb på lagret, i anslutning till fabriken.

– Lager är ju ett mansdominerat jobb. Det var en kille som jobbade där innan mig, så jag är jättestolt att jag fick det här jobbet. Kvinnor klarar ju faktiskt det här lika bra som män.

 

Hur kan en dag på lagret se ut?

– Det kan skifta väldigt. Vid den här årstiden är det mycket att göra, men det är det även inne i fabriken. Mycket pepparkakor och havreflarn, de går ju dygnet runt. Men tiden går snabbt när man har att göra.

 

Janet Grankvists uppgift är främst att plasta in de pallar med kakförpackningar som kommer in till lagret från fabriken. Hon gillar att det är ett fysiskt rörligt arbete och att det aldrig blir något stillasittandes.

–  Jag trivs jättebra, det här är kanon. Men jag trivdes innan också. Om vi har tid över här brukar jag gå in till någon linje och hjälpa till där med.

 

Varför tror du att det här jobbet passar dig?

– För att jag är hjälpsam, snäll och har hög närvaro. Jag är inte rädd för att jobba.

 

När hon inte jobbar spenderar hon gärna tid med sitt barnbarn. Och en och annan fika blir det emellanåt.

– Gillebollen är min favorit. När de är nya är de jättegoda, tycker jag. Jag trivs jättebra här. Det blir vad man gör det till. Jag har aldrig kommit försent, det kan ju alla göra någon gång annars.